Under graviditeten förändras kroppen mycket. Detta är en naturlig omställning då din kropp ställer in sig på att föda barn, kroppen anpassar sig och det är väldigt vanligt med olika graviditetsbesvär. Exempelvis kan man må illa, få foglossningar, samla på sig vatten och så vidare.

Så fort ni fått veta att ni väntar tillökning kan ni kontakta en barnmorskemottagning/mödravårdscentral (MVC) för att boka det första besöket, detta kallas inskrivning. Givetvis får man själv välja MVC och alla kontroller, prover och undersökningar är frivilliga.

Syftet med regelbundna träffar hos barnmorskan på Mödravårdscentralen är bland annat för att du som blivande förälder ska man vid graviditetens slut kunna känna sig trygg inför förlossningen och föräldraskapet.

Ni får träffa er barnmorska regelbundet och träffarna sker på MVC. Dessa träffar pågår under hela graviditeten. Ju närmare förlossningsdag desto tätare är besöken. Barnmorskans roll är att hålla koll på att du och ditt barn mår bra och att barnet utvecklas som det ska under graviditeten. Barnmorskan är ditt stöd genom graviditeten.

Ni har möjlighet att byta mottagning under graviditeten, liksom ni har möjlighet att byta barnmorska om ni inte trivs med den ni startat med.

Hur inskrivningen till MVC går till


Många gånger görs inskrivningen vid två tillfällen. Ofta bokas det första besöket redan inom en vecka från det att man tagit en kontakt med MVC. Detta är ett bra tillfälle att ställa sina frågor och kanske få lite lugnande besked. Vid denna träff får man också information om alkohol, rökning, droger och läkemedel under graviditeten. Det andra besöket görs när man är i vecka 10 eller däromkring. Vid detta tillfälle tas också urinprov och blodprov för att se till att allt står rätt till.

Om allt går som det ska med graviditeten träffar man sin barnmorska ungefär en gång i månaden under ¾ av graviditeten, till vecka 30 ungefär. Mot slutet av graviditeten blir besöken tätare men man kan räkna med 10-12 besök hos barnmorskan under hela graviditeten. En del gör fler besök, detta styrs många gånger av vilka behov man själv har.

Mödravårdsjournal


Barnmorskan för journal över graviditeten och detta påbörjas redan vid inskrivningen. Idag använder de flesta mottagningar datajournaler men det kan finnas en fördel att ha papperskopia på sin journal, exempelvis om man ska ut och resa inom Sverige men utanför sitt eget landsting.

Barnmorskan frågar om hälsan


Journalen finns för att barnmorskan ska kunna hålla koll på hur man mår över tid, hur vikten förändras och olika provsvar. Uppgifter om sjukdomar och läkemedel skrivs också in i journalen. Dessutom är det bra att ha svar på om man har någon ärftlig sjukdom, även om det finns i släkten. Man för även in uppgifter om tidigare.

Mot slutet av graviditeten skriver barnmorskan en sammanfattning av graviditeten. Medicinska fakta och hur man upplevt att graviditeten förs in i journalen. Här skriver barnmorskan också in eventuella önskemål och tankar som man har inför förlossningen. Detta för att personalen vid BB senare kan ta del av informationen.

Informerar om vad man får och inte får äta när man är gravid


Man får räkna med att svara på frågor om sina vanor gällande alkohol och rökning. Anledningen till detta är att minska riskerna för fostret. Rökning och snusning har en negativ påverkan på blodcirkulationen och som en följd av det påverkas fostret då mamman och fostret delar blodomlopp under graviditeten genom moderkakan till fostret. Även alkohol passerar genom moderkakan över till fostret, och det kan påverka hur fostret mår och utvecklas.

Barnmorskan tipsar om nyttig mat och mat som bör undvikas. Det är bra med regelbundna matvanor och motion. Andra frågor som ofta kommer upp är om sex under graviditeten, hur det känns att bli förälder och hur man kombinerar sitt arbete och sin graviditet.

Vad betyder de olika förkortningarna i journalen?


I journalen från MVC dyker det upp en del förkortningar och uttryck som man kanske inte vet vad de betyder. Här kommer några exempel

SM - sista mens
Ulj – ultraljudsundersökning
Amniocentes – fostervattenprov
Flj - avlyssning av fosterljud, hjärtljud
BP, Beräknad partus - beräknad förlossningsdag
Uterus – livmoder
Gravida – antal graviditer
Para - antal barn
PN, Partus normalis - normal förlossning
Sectio, elektivt eller akut – kejsarsnitt planerat eller akut
Spontan abort, SA – missfall
Legal abort, LA – abort

 

Fosterdiagnostik


Fosterdiagnostik kan ha olika fokus t ex att få graviditeten bekräftad, att man tittar på fostrets anatomi, att man gör en kontroll av tillväxt eller vara en riskanalys för att kunna beräkna sannolikheten för någon form av kromosomavvikelse.

Genom ett ultraljud kan man efter åtta veckor se det lilla fostrets hjärta slå. Många gånger använder man sig av en tidig ultraljudsundersökning om man tidigare haft missfall eller om man känner oro redan mycket tidigt i graviditeten.


KUB
 

KUB står för Kombinerat Ultraljud och Biokemi. Det man gör vid KUB är att man kombinerar resultatet av en ultrlajudsundersökning med resultatet av ett blodprov. KUB kan utföras från graviditetsvecka 12-14.

KUB är en sannolikhetsberäkning för risken att barnet ska födas med en kromosomavvikelse, så som Downs syndrom. Denna risk ökar med kvinnans ålder, men det förekommer i alla åldrar. Ofta erbjuds KUB kostnadsfrittpå de olika landstingen. Givetvis kan man alltid ta kontakt med privata ultraljudsmottagningar för att få undersökningen gjord. Nedan ser man att risken ökar med åldern att en kvinna föder ett barn med Down Syndrom:

Ålder

Risk för Downs Syndrom (Vecka 12)

20

1 på 1070

25

1 på 950

30

1 på 630

32

1 på 460

34

1 på 310

36

1 på 200

38

1 på 120

40

1 på 70

42

1 på 40

44

1 på 20

 

 

Rutinultraljud


Rutinultraljudet är på sätt och vis barnets första hälsoundersökning. I undersökningen tittar vi på om det är ett eller flera foster, storleken på fostret och beräknad förlossningsdag. Efter det går man igenom fostret från topp till tå och mäter bl a huvud, tittar på hjärnans utveckling, ansikte, hjärta, bukvägg, magsäck, njurar, urinblåsa, ryggrad, armar, händer, ben och fötter. Man tittar också på mängden fostervatten och hur moderkakan är placerad. Undersökningen motsvarar rutinultraljudskontroll 1 som erbjuds vid gravidetsvecka 18-20.

Moderskapsintyg


Av barnmorskan får man ett intyg på att man väntar barn. Detta intyg ska man skicka in till Försäkringskassan i god tid före förlossningen. Det fungerar då som anmälan om föräldrapenning.

Föräldrapenningen kan du använda i slutet av graviditeten från och med vecka 32, om du vill ta ledigt för lättare besvär som trötthet, sammandragningar eller ont i ryggen. Det kan också vara så att du inte kan utföra ditt arbete på grund av din graviditet, tunga lyft t ex. Då kan det vara så att du har rätt till graviditetspenning, tidigare kallad havandeskapspenning.


Vanliga prover och kontroller hos barnmorskan


För att barnmorskan ska få en bild av hur man mår görs flertalet kontroller och prover när man skriver in sig på sin mödravårdscentral. Bland annat tas blodprov och urinprov, man kollar även blodtryck och vikt.


Blodprover vid inskrivningen


Man lämnar ett blodprov som visar det så kallade blodvärdet. Det kallas Hb, som är en förkortning av hemoglobin, eftersom det mäter blodets halt av hemoglobin. Hemoglobin är ett protein som har som uppgift att transportera runt syre i kroppen. Tecken på ett lågt blodvärde kan vara att man känner sig trött, helt logiskt eftersom man då kan ha en låg syreupptagning i blodet. Provet tas som ett stick i fingret, och då får man direkt reda på sitt blodvärde.

Man mäter även sockerhalten, glukos, och detta mäts i blodet. I mödravårdsjournalen kallas detta p-glukos. Är blodsockervärdet för högt kan det tyda på att kroppen inte tar hand om det socker man får i sig på ett tillräckligt bra sätt. Detta i sin tur kan vara tecken på att man fått diabetes under graviditeten, även kallad graviditetsdiabetes.

Ett blodprov som kallas för infektionsscreening, tas för att se om man har skydd mot röda hund, detta tas i armvecket.

Skulle det vara så att man saknar skydd emot röda hund så erbjuds man att vaccinera sig mot detta efter genomförd förlossning. Provet ger också besked om man har hepatit (gulsot), hiv eller syfilis. Skulle man ha någon av de sjukdomarna så kan man få behandling för att skydda fostret så bra som möjligt.


Urinprov tas vid inskrivningen


Man lämnar ett urinprov för att se om det finns äggvita i urinen. Det kan vara ett tecken på att man har urinvägsinfektion eller att njurarna inte fungerar på samma nivå som de ska. I mödravårdsjournalen kallas detta prov för u-protein.

Finns misstankar om att man har en urinvägsinfektion kontrollerar barnmorskan om det finns bakterier i urinen. Svar på denna kontroll får man efter en vecka ungefär. Visar det sig att man har bakterier i urinen när man är gravid brukar man få behandling med antibiotika. Detta oavsett om man har några besvär eller inte.


Högt blodtryck och protein i urinen


Visar det sig att det finns protein i urinen kan det vara så att man behöva gå på tätare besök hos barnmorskan. Förutom att man varje gång kollar blodtrycket så kollar man också hur mycket protein urinen innehåller. Har man både högt blodtryck och protein i urinen kan detta vara ett tecken på havandeskapsförgiftning. Ett annat vanligt tecken på samma åkomma är att kroppen samlar på sig mer än vad som är vanligt. Därför är det viktigt att man väger sig vid varje besök om man har högt blodtryck och protein i urinen.

Havandeskapsförgiftning är ingen vanlig åkomma.


Hur mycket går man upp under graviditeten?


Hur mycket man går upp i vikt under en graviditet varierar och kan variera väldigt mycket men tio till tolv kg anses som normalt för de flesta.


Fosterrörelser och hjärtljud


Fosterrörelser brukar mamman börja känna runt graviditetsvecka 16-20, men det givetvis händer det att man känner dem tidigare eller senare. Tidpunkten varierar mycket från person till person och från händelse till händelse. Många gånger kan fosterrörelserna till en början vara svåra att upptäcka.

I mitten av graviditeten, runt vecka 20 börjar barnmorskan lyssna på hjärtslag hos fostret, dessa kallas fosterljuden, flj. Pulsen hos fostret brukar variera mellan 110-160 slag per minut. Man avlyssnar barnets hjärta vid varje besök hädanefter.

Skrönan säger att låg puls tyder på kille och hög puls tyder på tjej. Det finns inga vetenskapliga belägg för detta dock.


Varför mäter man magmåttet?


I graviditetsvecka 24-25 börjar man mäta hur livmodern växer. Barnmorskan använder ett måttband och mäter från blygdbenet och till livmoderns topp. Det är ett bra sätt att se att barnet växer som det ska. Detta mått kallas symfys-fundusmått, namnet kommer av att det mäts mellan blygdbenet, symfysen, och livmoderns topp, fundus. I mödravårdsjournalen kan det kallas SF-mått.


Sätesläge eller huvudläge


I graviditetsvecka 30-33 börjar barnmorskan känna med sina händer på magen. Detta görs för att kontrollera hur barnet ligger i magen. Man känner hur långt ned i bäckenet barnet kommit. Nästan alla barn ligger med huvudet nedåt i slutet av graviditeten. Vilken del av barnet som ligger neråt noteras i mödravårdsjournalen.
föregående fosterdel eller Ffd huvud eller säte och om det är rörligt - , ruckbart - ru eller fixerat – fix beroende på var i bäckenet barnet ligger.

En del barn lägger sig med rumpan nedåt, detta kallas sätesläge eller sätesbjudning. Då kan det bli tal om att göra en vändning av barnet från sätesläge till huvudläge, detta görs efter konsultation mellan läkare och barnmorska.


Dags för förlossning
 

Ju närmare förlossning man kommer desto mer övergår samtalen på det som komma skall, ämnen som amning och förberedelser inför förlossningen är vanliga ämnen. Nu kan det också vara dags att välja BVC, barnavårdscentral. Välj din stad på Föräldraledighet.se för tips om BVC.

Man kan också gå på kurser, föräldragrupper. Det är i första hand förstagångsföräldrar som brukar få frågan om de vill gå på föräldragrupper, som en förberedelse inför det som komma skall.

Det man går igenom på en föräldragrupp är bland annat:

vad som händer under förlossningen
smärtlindring
amning
den första tiden efter att barnet är fött
det nyfödda barnet
parrelationen

Föräldraledighet.se ger dig som blivande förälder tips på kurser i privat regi i profylax, yoga och vattengymnastik för gravida. Välj din stad i sidfoten för att hitta en aktör i just dina hemtrakter.


Är det vanligt att gå över tiden


Den beräkande förlossningdagen är endast ett mellan tummen och pekfinger-datum, ett fyraveckorsspann runt vecka 40 gäller som normalt gällande födsel. Hos en del mottagningar får man gå på kontroll redan när en vecka över beräknad förlossningsdag har passerats, alltså efter 41 veckor. Hos andra gäller 42 passerade veckor.

Vid denna kontroll görs en ultraljudsundersökning, inte för att titta på barnet, det är för stort för det, utan för att se efter hur mycket fostervatten som finns kring barnet. Det tas också ett CTG. Då gör man mätningar fosterhjärtljud och eventuella sammandragningar under en längre stund. Om allt är som det ska vid kontrollen får man ytterligare en ny tid för ny kontroll inom några dagar eller också tas beslutet tillsammans med läkaren om en tid för igångsättning av förlossning.

Efter förlossningen är det BVC som tar vid, och följer upp utvecklingen av ert nya barn.

Om förlossningen är psykiskt jobbig finns möjlighet att få komma och prata med sin barnmorska från MVC eller med läkare för att lättare kunna hantera och bearbeta de känslor man upplever. Om behov finns kan man få komma tillbaka till sjukhuset eller till en gynekolog på MVC för uppföljande samtal.  


Återbesök efter förlossning


Är man förstagångsföderska stannar man kvar på sjukhuset i en till tre dagar som regel. Generellt stannar en omföderska kortare tid på sjukhuset. När man har kommit hem från BB erbjuder många sjukhus att man får komma på ett återbesök om man vill, detta för att få en uppföljning på exempelvis amningen och hur man själv mår efter förlossningen. Detta kan också göras på MVC.


Efterkontroll efter förlossning


Man erbjuds en efterkontroll på MVC ett par månader efter förlossningen. Efterkontrollen som är frivillig görs bara om man önskar den. Det man kollar är blodvärdet, vikten och blodtrycket. Möjligheten att få en gynekologisk koll finns också, för att se så att allt är i sin ordning. 

Lycka till!